Tankeläsning

Jag iakttar mig själv. När skapar jag en verklighet som inte är verklig? När lever jag i min parallella fantasivärld? Nästan hela tiden.

Gör du det också?

I möten vill jag veta vad DE tänker om MIG. Det är viktigare än vad jag tänker om mig eller om dem. Andra definierar mig.

Nästa upptäckt: Om jag vill att DU definierar mig så betyder det att jag tycker om dig.

Hur väver man in det i en vardaglig konversation?

”Hej! Jag vill läsa dina tankar! Det betyder att jag gillar dig! Vill du va vän med mig?”

Funderar på att pröva det uppläget imorgon. Kommer säkert gå bra 🙂